Kolin stödjer hjärnans, nervsystemets och leverns funktion, cellmembranstrukturen och fettmetabolismen, och fungerar som en föregångare till signalsubstansen acetylkolin, vilket är viktigt för att reglera minne och muskelkontroll.
Det adekvata intaget av kolin för vuxna är 400 mg, för gravida kvinnor 480 mg och för ammande kvinnor 520 mg per dag. Det adekvata intaget av kolin för barn och ungdomar varierar med åldern mellan 150–390 mg per dag.
De viktigaste källorna till kolin är kött, mejeriprodukter, ägg och spannmål. Kolin finns särskilt rikligt i lever, ägg och vetegroddar. Kroppen kan också producera små mängder kolin själv, men dess egen produktion är inte tillräcklig.
- Kolin fungerar till exempel som en byggsten för cellmembran.
- Under nervimpulser fungerar det som en föregångare till stimuli, till exempel när vi rör benen eller blinkar.
- I fettmetabolismen har kolin en funktion relaterad till det mindre kända kolesterolet.
Förutom dåligt LDL-kolesterol och bra HDL-kolesterol finns även VLDL-kolesterol, vilket mäts mer sällan. Kolin påverkar ackumuleringen och utsöndringen av VLDL i levern.
Kolinbrist kan orsaka fettlever.
Om levern bara lagrar och lagrar VLDL-partiklar och inte kan utsöndra dem, då är den också fettlever.
Man kan inte få i sig för mycket kolin från vanlig mat – men om man använder det som ett kosttillskott är ett överdrivet intag möjligt.
Överintag kan resultera i mag-tarmbesvär eller ett plötsligt blodtrycksfall.
Ett särskilt symptom är att kroppen kan lukta fiskigt, vilket innebär att en person börjar lukta fiskigt.
Vad är vetegroddar?
Som namnet antyder är grodden den del av fröet som gror. Det är den inre delen som ser ut som en liten bula på kornet, eftersom det är den del som föder en ny planta, det är ett mycket näringsrikt livsmedel.
Dessutom innehåller de flesta veteprodukter, som mjöl, inte vetegroddar, eftersom raffineringsprocessen tar bort dem. Detta beror på att dess höga fettsyrainnehåll bidrar till att mjölet härsknar snabbare, vilket inte rekommenderas.
Om du vill konsumera vetegroddar bör du välja fullkornsprodukter, oljor eller själva vetefrön, även om det också finns specialiserade produkter som vetegroddspulver eller flingor.
Vetegroddar är framför allt ett livsmedel med högt näringsvärde, rikt på kolhydrater och proteiner, men det innehåller också fibrer, omega-3-fettsyror, vitamin A, B, C och D, och mineraler som magnesium, zink, kalcium, järn, fosfor och kalium. Tack vare denna rika näringssammansättning är dessa vetegroddarnas huvudsakliga egenskaper:
- Energigivande: Dess höga kolhydrat- och proteininnehåll gör det till ett exceptionellt livsmedel för idrottare och de som behöver extra energi i sin kost.
- Antioxidant: Det är också en högpresterande antioxidant som hjälper kroppen att bromsa för tidigt cellåldrande, vilket vi märker mer i huden eller håret, men det påverkar hälsan hos alla organ.
- Matsmältningssystemet: Tack vare sitt fiberinnehåll är det en bra tarmregulator.
- Remineraliserande: Den är rik på kalcium, zink, järn, fosfor, kalium och magnesium, vilket gör den användbar för att förebygga och behandla anemi och osteoporos, bland annat.
- Lipidsänkande: det vill säga, den har förmågan att hjälpa till att reglera kolesterolet, vilket hjälper till att bibehålla nivåerna av både dåligt och bra kolesterol på en optimal nivå för hälsan.
- Hypoglykemisk: En kost som innehåller mycket kolhydrater höjer blodsockret. Diabetiker tar hand om kolhydraternas rätta dosering.
Vetegroddar 100 g:
Näringsämne Målvärde
Energi kcal 350,0 kcal 18 %
Energi kJ 1 464,9 kJ
Fett 8,1 g 11 %
Mättat 1,4 g 6 %
Kolhydrat 33,0 g 14 %
Socker 10,0 g 20 %
Protein 29,0 g 29 %
Vitamin Målvärde
Tiamin (B1) 1,9 mg 173 %
Riboflavin (B2) 0,5 mg 42 %
B6-vitamin 1,2 mg 100 %
E-vitamin 14,0 mg 175 %
Folsyra (B9-vitamin) 330,0 µg 110 %
Niacin (B3-vitamin) 4,4 mg 31 %
Mineral- eller spårämne Målvärde
Magnesium (Mg) 270,0 mg 96 %
Järn (Fe) 8,0 mg 53 %
Zink (Zn) 16,0 mg 229 %
