Grädde

En finländare tillsätter oftast grädde till sin mat.
Vi får från alla håll utmärkta recept som slutar med: "och till sist två och en halv deciliter grädde."
En otroligt stor del av befolkningen, även unga, har kolesterolproblem, ofta utan att de själva vet om det.
Ingen berättar att genom att utmana sina matlagningskunskaper skulle man kunna minska kolesterolproblemen avsevärt, åtminstone skulle övergången till kolesterolmedicinering ske betydligt senare i livet.
Genom att utmana sig själv med hälsosammare matlagningssätt märker man snart att man till och med äter godare mat jämfört med tidigare.

Alla hårda fetter kan i matlagning bytas ut mot mjuka fetter.
Man kan utmana sig själv att krydda maten enkelt och lätt, men på ett smakrikt sätt.

Genom att tillsätta örter vid kryddningen kan vi minska mängden salt i maten, vilket tydligt påverkar blodtrycket.

Citron, vit- och rödvinsvinäger, olika alkoholer (alkoholhalten försvinner vid 70 grader Celsius) som extra kryddor ger vardagsmaten en känsla av lyx och höjer smaken till en högre nivå.

Om grädden har 42-40 procent fett behöver den inte homogeniseras, eftersom den har en naturligt fyllig konsistens. Den kan också frysas och skummar snabbt och skär sig inte i en sur miljö.

Gräddfil

Smetana, eller tvålgrädde, är surdeg från det ryska köket. Finsk smetana har 42 procent fett. Smetana tål uppvärmning bra och skummar vid visping.

Fransk grädde (crème fraîche) görs med surdeg från det franska köket. Finsk crème fraîche har vanligtvis en fetthalt på 28 procent. Finsk crème fraîche kan också innehålla modifierad majsstärkelse och förtjockningsmedel som guarkärnmjöl, johannesbrödkärnmjöl och pektin. Fransk grädde används till exempel i soppor, pasta och pajer, samt i kalla såser och pastor. Den tål inte långvarig uppvärmning.

Trots sitt namn är gräddfil gräddfil med en fetthalt på 10 procent. Det används till exempel i kalla såser, dippsåser, degar och fyllningar till söta och salta pajer.

Hemköket ansvarar inte för eventuella fel i informationen eller för skador som uppstår till följd av dessa.

Tillsatser:
Förtjockningsmedlet karragenan (E407) tillsattes i finsk grädde år 2015. Användningen av karragenan gör att grädden kan lagras längre. Grädden som håller längst är högtemperaturpastöriserad (ESL-behandling) eller ultrahögtemperatur (UHT-behandling). Värmebehandlingar förhindrar dock inte att fettet separerar från grädden under långtidslagring. Av denna anledning måste karragenan tillsättas grädde med lång hållbarhet. Ultrahögtemperaturbehandling är den vanligaste orsaken till behovet av att tillsätta karragenan.

Vissa vispgräddar är fortfarande fria från tillsatser. Organisk grädde är också ofta fri från tillsatser.

Egenskaperna hos mager grädde förbättras ofta genom att tillsätta mjölkpulver, kemiskt modifierad majs- och tapiokastärkelse eller förtjockningsmedlet karragenan.

Guarkärnmjöl, johannesbrödkärnmjöl eller pektin kan också tillsättas i gräddfil.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Näringsvärden för grädde (100 g) är följande:
Vispgrädde (38 % fett): Energi 356 kcal, Fett 38 g, Kolhydrater 3 g, Protein 2 g.
Kaffagrädde (10 % fett): Energi 120 kcal, Fett 10 g, Kolhydrater 5 g, Protein 3 g.

Allmänna näringsvärden: Grädde innehåller mycket fett och kalorier, så den bör användas sparsamt.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Grädde, lätt kaffgrädde med 10 % fetthalt, 100 g:  

Näringsvärde: Energi 120 kcal (502,3 kJ), fett 10,0 g varav mättat 7,1 g, enkelomättat 2,4 g och fleromättat 0,2 g. Kolhydrater 4,5 g varav socker 4,5 g, protein 3,1 g, salt 0,1 g och organiska syror 0,2 g.  

Vitaminer: Vitamin A 100,8 µg, riboflavin (B2) 0,2 mg, vitamin B12 0,3 µg, vitamin C 0,9 mg, vitamin D 0,1 µg, vitamin E 0,3 mg, folat 7,0 µg och niacin 0,1 mg.  

Mineraler och spårämnen: Fosfor 100,0 mg, jod 10,0 µg, kalium 120,0 mg, kalcium 100,0 mg, magnesium 10,0 mg, natrium 27,0 mg, järn 0,1 mg, selen 2,7 µg och zink 0,3 mg.  

Procenttalen anger andel av rekommenderat dagligt intag.